Usch va jag saknar min farmor nu!
Hälsade jag på tillräckligt ofta?
Hade hon mycket ont?
Var hon rädd på slutet?
Har hon det bra nu?
Jag skulle så gärna vilja prata med henne en sista gång. Fina omtänksamma farmor.
Den sista gången vi hälsade på henne så tog hon Millas hand och sa: å va liten och gullig hand. Jag tänkte då, att det där skulle man ha knäppt kort på. Millas hand i hennes. Jag gjorde det inte. Jag hade ingen aning om att det var sista gången jag träffade min farmor. Hon såg ut att må bra och hade det bra där hemma med farfar, allt gick över förväntan efter det första långa sjukhusbesöket.
Jag hade ingen aning om att det var sista gången av så många gånger..som jag drack kaffe och fikade med min farmor. Hej då, vi hörs sa jag när vi gick. Varför gav jag inte henne en kram. Älskade farmor, jag visste inte att det var sista gången.
Helt oväntat kommer dom..tårarna. När man får tid att tänka efter och sakna. Tänka tillbaka på fina stunder.
Kommer du ihåg farmor när vi skulle på skolavslutning i Ovanåkers kyrka? Jag var nog bara 5 år kanske. Du trodde det började kl 10..men det var visst 9, upptäckte vi när vi såg att det började komma mycket folk till kyrkan (de bodde granne med kyrkan)..vi sprang med frukostmackan i handen mot kyrkan :-). Som vi skrattade!
Kommer du ihåg de otaliga gånger vi åkte ut sent på kvällen för att köpa korv eller hamburgare?
Kommer du ihåg den röda skålen jag fick ostkrokar i?
Kommer du ihåg alla gånger vi bakade sockerkaka och jag pratade så du fick skavsår i öronen?
Kommer du ihåg när du hälsade på mig på BB..när Joel, Emil och Lina föddes? Du orkade inte när Milla föddes, men du kom på en gång så fort vi kommit hem.
Varför sparade jag inte kläderna Milla fick av er när hon växt ur?
Kommer du ihåg alla gånger vi åt surströmming och farfar gick hemifrån för han inte klarade lukten ens? :-).
Jag vill ha dina stuvade makaroner, din dillsås och fiskpinnar, din kålpudding.
Jag vill bara träffa dig en enda gång till.
Helt oväntat kommer dom, tårarna. Åh, vad jag saknar dig farmor.
Anna.
SvaraRaderaDet är skönt att reflektera och att tårarna får komma. Alla dessa stunder är ändå på något sätt sköna stunder, trots att det gör ont, så brukar det sluta med något minne som ger glädje långt in i själen. Precis så håller du på att bearbeta din sorg och saknad efter din farmor. Tillåt alla dessa stunder, dessa stunder är det bara du och farmor, det är er egen tid tillsammans.
Ha en go dag Anna
Du har så rätt goa Margit. Det är precis som du säger..sköna stunder ändå. Det är så fullt upp mest hela tiden så de kommer inte så ofta..men när de kommer..så gör det både ont och är skönt.
SvaraRaderaKRAM